Humanism och gestaltterapi

Humanismens intåg i gestaltterapin

Ett missförstånd eller en önskedröm?

Av Billy Ljungberg & Mattias Ottosson

Humanism kontra existentialism
Humanismen blev en dominerande ideologi i den västerländska kulturen under renässansen, den betonar individuell potential, tillväxt, kreativitet och uttryck. Det humanistiska perspektivet på psykoterapi betonar självförverkligande (Maslow). Självförverkligande avser en individs fulla potential för tillväxt och utveckling som en hel person.
Humanism och existentialism är två livsåskådningar som kan sägas vara polära motsatser. Humanismen är i hög grad essentialistisk i den meningen att den utgår från att människan har en grundläggande natur som kan upptäckas och kultiveras. Detta står i kontrast till existentialismen, som anser att existensen kommer före essensen. 
När vi skapar något - ett bord, en hammare, en mobiltelefon etc. - har vi redan en plan för vad vi skapar. Vi kommer att äta vid bordet, bygga hus med hammaren och kommunicera med telefonen. Ett sätt att uttrycka detta är att vi ger föremålet en essens innan vi skapar det. Detta är dock inte fallet med människor. 
Människan är unika i det avseendet att hon skapar sin egen essens. Vi har inget förutbestämt syfte eller mening med våra liv. Om vi vill ha det måste vi skapa det själva genom våra egna handlingar och interaktioner med oss själva och vår omgivning. 
Existentialister anser att människor inte har någon fast natur utan i stället har oändliga möjligheter att bli något nytt genom att göra val och agera utifrån dem. Med andra ord tror de på frihet framför determinism (eller öde). Detta går emot humanistiska principer eftersom det antyder att människor inte har några inneboende kvaliteter eller egenskaper, utan att de snarare ständigt förändras och utvecklas under hela livet på grund av sina beslut och handlingar. 

Gestaltterapins utgångspunkt
Gestaltterapi är inte en uppsättning tekniker eller metoder som följer en viss sekvens. Den innebär inte konfrontation eller krav med tydliga direktiv. Det är inte heller en dramatiskt-expressiv metod som syftar till att lösa spänningar. Terapins syfte är att hjälpa människor att utveckla ett stödsystem för att övervinna de skadliga effekterna av deras förflutna.
Gestaltterapins grundläggande begrepp är filosofiska och estetiska snarare än tekniska. Som sådan är den en existentiell och fenomenologisk metod som fokuserar på upplevelse och experiment. Även om gestaltterapin fokuserar på nuet betyder det inte att den ignorerar det förflutna eller framtiden.
Som gestaltterapeuter har vi inga färdiga modeller för hur ett specifikt problem ska lösas. Vi är snarare intresserade av att utforska klientens upplevelser. Vi vill föra henne i kontakt med vad som ger henne smärta och glädje, vi vill föra henne i kontakt med hur hon förhåller sig till sig själv och andra människor.
Gestaltterapins grundläggande begrepp är filosofiska och estetiska snarare än tekniska. Som sådan är det en existentiell och fenomenologisk metod som fokuserar på erfarenhet och experimenterande. Även om gestaltterapin är inriktad på nuet betyder det inte att den ignorerar det förflutna eller framtiden. 
Som gestaltterapeuter har vi inga färdiga modeller för hur ett specifikt problem ska lösas. Snarare är vi intresserade av att utforska klientens erfarenhet. Vi vill sätta henne i kontakt med vad som ger henne smärta och glädje, vi vill sätta henne i kontakt med hur hon förhåller sig till sig själv och andra människor. 
Vi tror inte att det finns några enkla svar på komplexa problem som depression eller ångeststörningar, men vi tror att vi, genom att utforska dessa frågor med klienterna, tillsammans kan bli medvetna om vilka tolkningar, förhållningssätt och strategier som ligger till grund för symptomen. Kanske öppnar detta upp möjligheten till nya val. När du inte längre upplever dig vara bunden till det som varit och kan välja att fokusera på det som sker i nuet, ökar vanligtvis din förmåga att interagera effektivt med miljön

Inga svar